Flytt

Nu har jag ju flyttat. Därför flyttar bloggen också. För att läsa om hur jag har det i Sydney, kan ni gå hit:

What’s poppin Australia.

 

Rutinerad festare

Igår besökte jag Systembolaget för att inhandla lite dricka till den avskedsfest jag ska ha imorrn. Hittade den största kundvagnen i Kungens Kurvas historia, langade upp x antal flak öl och x antal bag-in-boxar.

Gubben i kassan sa att jag kunde ta upp en burk av varje sort bara, för enkelhetens skull. ”x plattor alltså…?” sa han sen. ”Japp det är fest i helgen” sa jag. ”Det där är ingen fest” konstaterade han nonchalant. My man på Systembolaget vet ju vad han pratar om.

Jag undrar hur deras personalfester ser ut.

 

Sånt som många gör i den åldern

På dn.se läser jag en artikel om livet på nätet, och hur ungdomar skapar sig ett ”drömjag”.

En av de intervjuade ungdomarna säger

”– På ett sätt slapp jag ifrån andra faror. Just när puberteten kickade in som värst spelade jag (World of Warcraft, Tobbes anm.) i stället för att vara ute och hänga och hålla på med våld och kanske alkohol. Som många gör i den åldern.”

Vänta nu, vi läser igen. ”(…)i stället för att vara ute och hänga och hålla på med våld och kanske alkohol”. Bahahaha!

Nördar i all sin ära, men nu måste jag dissa lite. Han har ju ingen aning vad han pratar om. Eller, kanske är det hans formulering jag garvar åt. Hans uppfattning om vad ”många i den åldern” gör, är att hänga och hålla på med våld. Och kanske alkohol.

Ja, jag minns back in the days. När man hängde. Och höll på med våld. Och vissa dagar kanske alkohol också. Ibland kombinerade man dessa tre sysselsättningar. Man kunde hänga samtidigt som man höll på med alkohol. Eller hålla på med alkohol samtidigt som man höll på med våld. Och när man tröttnade på att hålla på med våldet, så hängde man lite istället.

Trots att jag vuxit ifrån puberteten, gillar jag fortfarande att hålla på med alkohol. Ibland håller jag på med öl, ibland håller jag på med vin. På nyårsafton höll jag även på med lite champagne. Jag gillar att hänga också.

Jag tror att det jag stör mig på med hans formulering, är att han vänder sig mot vuxna läsare, och han vill verka så mogen och duktig. För han brukade minsann inte hänga och hålla på med våld och alkohol.

Han satt hemma och umgicks med låtsasvänner på internet, blev undernärd av att bara äta chips och dricka Jolt Cola. Och odlade finnar. Istället för att skapa sig sociala färdigheter och ett riktigt liv, som många gör i den åldern.

 

Prioritering

Många kan vittna om att julen satt sina spår, både i kropp och själ. Men mest kropp; man har blivit fet. Godis är gott, och en kall öl värmer fint i vinterns mörker.

I helgen ska jag gå på Klubb Soul på Fasching. Där hittar man Stockholms bästa klubb, bästa dansgolv, bästa musik, och det ser jag mycket fram emot. Dock, när jag tänker på den stundande festkvällen, är det som lockar mig mest inte nåt av det där.

Efter Klubb Soul ska jag fyllekäka på Max. Jag ser så mycket fram emot det. Jag kan inte sluta tänka på det. Jag längtar efter lördagen, hela kvällen kommer bli bra, men det slutgiltiga målet är Max. Jag är besatt av tanken att sätta tänderna i en fet Friscoburgare.

Julen har satt sina spår.

 

Skrock

Under hösten 2008 gick jag på en internationell studiemässa i Stockholm, talade med en representant från skolan i Sydney, och det var där jag fastställde att jag skulle söka till den skolan. Jag fick en penna med skolans logo. Det var en bra penna. En penna som har följt med mig i nu över ett år. Igår, med mindre än tre veckor kvar till flytten, insåg jag att jag har tappat bort pennan. Är det ett dåligt tecken?

 

P.D.A. (Who cares?)

John Legend har jag ju nämnt nån gång tidigare. En bra låt han har gjort, är en låt som heter P.D.A. (We just don’t care). Den låten lyssnade vi på under söndagskvällen. Vad står P.D.A. för, var en frågeställning som dök upp. Kunskapstörstande som vi är, slängde vi oss över datorn och ut i cyberrymben för att ta reda på det.

Det var inte så svårt att ta reda på. P.D.A. står för Public Display of Affection. Det finns till och med en artikel på Wikipedia som behandlar ämnet.

”A public display of affection (sometimes abbreviated PDA) is the physical demonstration of affection for another person while in the view of others. Holding hands or kissing in public are commonly considered to be unobjectionable forms of public displays of affection”

Ja, detta inledande stycke talar ju tydligt om vad som menas. Och övriga artikeln är skriven på klassiskt Wikipedia-manér, med en grundläggande beskrivning av hur man kan uppvisa sina ömhetskänslor offentligt. Det finns även ett avsnitt om hur offentliga ömhetsbekännelser tar sig uttryck i olika delar av världen.

”In most of Europe, Canada, and the United States it is normal to see people holding hands or kissing in public. In nightclubs it is also common for men and women to ”grind” (a form of dancing) or dance closely.”

Ja, det finns alltså till och med en artikel om grinding, och nyfikna som vi är klickar vi oss självklart dit.

”Grinding is a type of close partner dance where two or more dancers rub their bodies (especially the genitalia) against each other in a sexually suggestive manner.”

Jasså där ser man. Nu vet vi vad grinding är.

Men, vem fan skriver dessa artiklar egentligen? Är det inte jättekonstigt att skriva en artikel om att hångla offentligt? Än så länge finns de inte på svenska, men om nån av er vill försöka så skulle ju det vara roligt. Här får ni lite hjälp på traven: PDA kan enkelt översättas till OÖB, offentliga ömhetsbekännelser. Klingar inte lika bra, men vad ska man göra?  Och dansformen grinding heter ju (som alla vet) på svenska ”malning”, ”slipning”, eller ”skrapning”. Iväg med er nu och berika internet med dessa artiklar!

 

Jordgubbar

Jag pratade med min vän igår, som hade varit på ungdomsmottagningen för nån grej. Tydligen hade det inte gått så bra, men hon hade i alla fall plockat på sig en massa gratis kondomer, vilket ju är nice. Men ”vem vill ha kondomer med jordgubbssmak?” utbrast hon. Det här väckte många frågeställningar hos oss på redaktionen.

Vem har kondom på under oralsex? Finns det jordgubbssmaksatta pessarer och p-ringar? Finns det jordgubbar med kondomsmak? Finns det kondomer med snoppsmak? Typ naturell.

 

Coolheter inför det nya året

Jag har tänkt på några coolheter jag drabbats av under vintern, vilket jag tycker bådar himla gott inför resten av 2010.

Till exempel: när man står på perrongen och väntar på tunnelbanan, och när tåget rullar in, och när det glider fram på spåret och stannar så att ett dörrpar hamnar precis framför en. Då känner man sig ganska cool.

Eller när man ska in på krogen, och vakten i dörren släpper in en utan att kräva legitimation. Vissa säger att det beror på min längd, andra att det beror på mitt skägg. Jag säger, både och. Jag har till och med uppfunnit en liten ordvits för detta fenomen. Längd + skägg = lägg (som i läggitimation då alltså).

Och man får ju lite vuxenpoäng när man istället för chips och folköl som snacks köper ostar, kex och rött vin. Ekologiskt odlat, kravmärkt vin.

Ja, detta är ju bara några av alla de coolheter jag ställts inför, och ni kan ju hålla med om att det är ganska coolt. Fint nytt år.

 

Ready to rumble

Nyårsafton. En kväll som betyder mycket för mig. Nyårsafton är som en tungviktsboxningsmatch som jag har förlorat varenda år. Ändå är jag lika uppvärmd nästa år igen. Lika fit for fight, lika taggad.

Allt går planenligt, ända tills man knockas i 4:e-5:e ronden. Vaknar upp nästa dag med sprängande huvudvärk. Träningsvärk, skrubbsår, kanske en svullen handled.

Man kan säga att jag har en gås oplockad med nyårsafton. Men i år ska jag vinna. En inte allt för formell inbjudan till kvällens fest såg ut ungefär såhär: ”Fest hos xxx. Villkor: tillräckligt städad fest, inga spyor i xxx’s säng och en festinsatsstyrka som ser till att folk festar på tillräckligt hög nivå, men inte för hög”. Så det kanske går bra, om man har en festinsatsstyrka som kan kasta in handduken åt en när man har tagit lite för mycket stryk. Man kan säga att tränaren har vadderat boxningshandskarna lite extra i år. Och jag kan fortsätta med den här metaforen hur länge som helst.

 

Feber. Eller vad heter det när man har tråkigt?

Igår köpte jag flygbiljett. Jo, jag ska ju åka till Australien om en månad. Resfebern kom ungefär samtidigt som jag tryckte på ”Betala”-knappen.

Det känns sjukt. Det värsta tror jag kommer bli själva resan. Inte för att jag är flygrädd eller så, utan för att det kommer bli så jävla tråkigt. 21 timmar och 25 minuter tar det att komma fram. Jag ser mycket som eventuellt kan gå fel under det knappa dygnet i luften. Till slut tar väl batteriet i iPoden slut. Till slut läser jag väl ut boken, och till slut äter jag väl upp godiset. Vad gör jag då? Vad fan gör jag då?!